Upphovsrätt som skyddsform

En person som skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till det verk som han eller hon har skapat och kan själv bestämma om sitt verk, i ursprunglig eller bearbetad form. Upphovsmannen har ensamrätt att ekonomiskt utnyttja det verk som han eller hon har skapat. Om upphovsmannen så vill, kan han eller hon ge en annan part rätten att använda verket i vissa situationer eller förbjuda användningen av sitt verk.

Upphovsrätten uppdelas i ekonomiska rättigheter (2 § i upphovsrättslagen) och moraliska rättigheter (3 §).

Ekonomiska rättigheter

De ekonomiska rättigheterna omfattar två centrala element:

• Upphovsmannens ensamrätt att bestämma över framställandet av ett exemplar av sitt verk
• Upphovsmannens ensamrätt att bestämma över hur verket görs tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat format.

Upphovsmannen kan överlåta eller avstå från att överlåta de ekonomiska rättigheterna att utnyttja sitt verk i den omfattning han eller hon vill. Upphovsmannen kan överlåta antingen en uteslutande eller en parallell rätt att utnyttja sitt verk. I vanliga fall överlåter upphovsmannen en viss, genom avtal begränsad användningsrätt till utnyttjandet av sitt verk, och behåller de övriga ekonomiska rättigheterna till utnyttjande i sin helhet.

Moraliska rättigheter

Moraliska rättigheter är rättigheter som tillhör upphovsmannen och som inte kan överlåtas. De har att göra med upphovsmannens person samt respekten för verkets särart. Till de moraliska rättigheterna hör bl.a. paternitetsrätten och respekträtten. Paternitetsrätten innebär att upphovsmannens namn måste anges i samband med verket i enlighet med god sed. Respekträtten skyddar upphovsmannen för att hans eller hennes verk inte ändras på ett sätt som kränker upphovsmannens konstnärliga värde samt att verket inte görs tillgängligt för allmänheten i en sådan form eller i sådant samband som kränker upphovsmannen.