För länge sedan, när min debutbok just hade kommit ut, reste jag till Österbotten för att fira julen. Dagen före julafton beslöt jag mig för att gå till biblioteket i min gamla hemstad, Nykarleby. Jag vill kolla om min bok fanns till utlåning. Jag visste inte riktigt vad jag skulle tro: jag tänkte att min debut var en rätt anspråkslös novellsamling. Vem skulle vara intresserad av att läsa sådant?
Det var lugnt på biblioteket. Ett par halvbekanta satt och läste tidningar i läsesalen. Utanför salen fanns hyllan med nya böcker. Det kändes lite pinsamt att kolla vad som fanns i hyllan, och först märkte jag inte ens min egen bok, men så, där var den ju! Boken såg ut att vara oläst, men när jag bläddrade lite i den märkte jag en fläck på sidan 12. Kaffe, uppenbarligen. Jag drog den slutsatsen att boken redan hade lånats av någon, och jag kände ett slags ödmjuk tacksamhet.
Det här tilldrog sig på 1990-talet, då någon låneersättning ännu inte betalades i Finland. Kanske man fick vara tacksam över att ens bok lånades överhuvudtaget.
Numera är det redan en självklarhet att litterära upphovsmakare får låneersättning, och för många författare och översättare är detta en viktig inkomstkälla. Det nuvarande systemet för låneersättning fungerar bra, men behöver också utvecklas i och med att världen förändras. Utlåningen av e-material växer mycket hastigt, och kommer att växa ännu mera i framtiden. Under planering är också ett nationellt, gemensamt e-bibliotek. Därför borde låneersättningen så snabbt som möjligt utvidgas till att gälla också e-böcker och e-ljudböcker. Också en allmän nivåjustering behövs för att Finland skall hållas kvar på en Nordisk nivå beträffande låneersättningen.
Bland annat dessa frågor är viktiga inom Sanastos lobbningsverksamhet, som på hösten fick en ny dimension i och med att litteraturfadderverksamheten drog igång. Litteraturfadderverksamheten inleddes på initiativ av riksdagens kulturutskott, och Sanasto har utsett en litteraturfadder till alla ministrar, talmän och riksdagsledamöter som visat intresse för verksamheten. Syftet med verksamheten är att föra samman författare, översättare och beslutsfattare för att diskutera aktuella frågor i bokbranschen samt att fungera som en länk mellan litteratur och politik.
Fadderverksamheten har fått ett gott mottagande, och under hösten har diskussionen förutom låneersättningsfrågan handlat om bl.a. kulturbudgeten och förslaget till ny upphovsrättslag. Det är lätt att konstatera att Sanastos lobbningsverksamhet följer sin tid.
Med dessa ord vill jag tillönska alla en stämningsfull jul och ett gott nytt år 2022. Vi jobbar vidare tillsammans.
Peter Sandström, Sanastos ordförande
